Redigeringsmotorn varvar upp

I fredags ringde min redaktör för att ge sina kommentarer om min nya roman.

Under samtalet kändes det att vi båda var lite nervösa — hon för att jag skulle bli sur över kritiska kommentarer, jag för att hon skulle såga något som var viktigt för mig. Åtminstone var jag nervös, men efteråt faktiskt rätt lättad. Mycket i texten är ändå rykande färskt och därför också obearbetat (jag skrev nog över 20 000 ord månaden innan jag skickade in), så det hade kunnat vara mycket värre.

Till största delen slog hon bara ner på sådant som jag själv är irriterad på men inte hunnit göra något åt än. Att hon kritiserade de sakerna var inte nedslående utan gav mig bara råg i ryggen. Kanske har jag lite koll ändå, och vi verkar vilja dra texten åt samma håll. Skönt.

Ändå var det intressantaste förstås de saker som jag inte hade tänkt på. Redaktören hade till exempel uppfattat en av mina huvudpersoner på ett helt annat sätt än jag hade tänkt mig, och felet var inte hennes utan mitt. Jag har helt enkelt glömt att berätta en hel del om den personen, saker som jag vet men som inte läsaren kan räkna ut själv. Dessutom hade hon invändningar mot slutet. Det gav mig först stora skälvan, för jag gillar verkligen de sista sidorna, men efter en stunds diskussion började jag ana att det kanske inte var slutet i sig som var det stora problemet; snarare var det en annan svaghet i texten som jag måste avhjälpa. Förhoppningsvis kommer hon att bli nöjd när jag har gjort det.

Den första känslan när vi lagt på var en viss trötthet och villrådighet. Vissa saker hade jag ju uppfattat själv och hade redan lösningar på, men hur skulle jag göra med de andra?

Efter någon timme var det helt annorlunda. Skrivprocessen hade varvat upp så att jag nästan kände vibrationerna i kroppen, och de nya idéerna infann sig i allt snabbare takt. Jag var först irriterad över att jag de närmaste dagarna måste ägna all tid och kraft åt mitt ”day job”. Men egentligen tror jag att det är ganska bra. Det brukar nämligen vara en fördel om mina skrividéer får ligga och gro innan jag gör något av dem. I mitten av nästa vecka ska jag börja redigeringen på allvar. Jag längtar så mycket dit att jag har svårt att sitta stilla.

Annonser

4 comments on “Redigeringsmotorn varvar upp

  1. Den där kreativa processen … Underbar!

  2. Vilse skriver:

    *klappar händer* Precis så vill man ha det! ÅH, vad jag älskar att skriva! Och för övrigt, vad skönt att samarbetet med nya redaktören fungerar. Puh.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s