En fantastisk skrivardag, men lite längdångest

Igår var min bästa skrivardag någonsin.

Planen var ursprungligen att vara författare på förmiddagen och IT-konsult på eftermiddagen. Men orden rasslade ur mig så lätt och lade sig tillrätta så förunderligt väl att jag inte ville lämna skrivarstolen. För mig hör de sakerna ofta ihop: det är när jag flödesskriver som jag får de bästa idéerna. Till sist lyckades jag ta ledigt även på eftermiddagen, och vid dagens slut var jag uppe i 4100 hyfsat välvalda ord, vilket bör bli ungefär 13 tryckta romansidor.

Efter jobbet idag har jag skrivit ytterligare tusen. Nu är det bara ett par sidor kvar tills jag har ett färdigt råmanus. Det är roligt, men samtidigt blir jag förskräckt över hur många ord jag har kommit upp i. Jag är nu uppe och vänder på över 110 000 ord och en bra bit över 600 000 tecken. Det är många det. ”Vänder” säger jag eftersom jag redan nu vet saker som jag ska ta bort innan jag vågar kalla manuset ett första utkast och visa det för förlaget. Ändå kommer det då att vara ganska precis 50% längre än slutversionen av ”Berg har inga rötter”, vilket jag inte riktigt hade räknat med.

Hur gick det här till? Jag är ju inte en sådan som skriver långa böcker, väl? Det är inte så jag har sett mig själv, bland annat för att jag själv har lite svårt för långa böcker. Jag har i och för sig skämts lite för den saken, känt mig lite ytlig och otålig. Men livet är trots allt kort, jag har massor av böcker som jag vill skriva och ännu fler som jag vill läsa, bortsett från sådana där små petitesser som jobb, familj, vänner och andra intressen. Man har rätt stora anspråk om man skriver en bok som ”Anna Karenina”; man gör bokstavligen anspråk på en stor del av läsarnas liv.

Fast även böcker som egentligen är för långa kan på något vis ändå vara perfekta. Som just ”Anna Karenina”, eller som Marlene van Niekerks ”Agaat”, som jag läste ut idag (den ska jag blogga mer om någon annan dag).

agaat

Nåja, min nya roman kanske måste vara så här lång, och om inte har jag och min nyutsedda redaktör några månader på oss att korta ner den. Som Henry David Thoreau sa: ”Not that the story need be long, but it will take a long while to make it short.”

Annonser

4 comments on “En fantastisk skrivardag, men lite längdångest

  1. Carola skriver:

    Så länge texten driver på och det finns ett syfte med den så behöver det inte vara fel med 110 000 ord. Jag är nere i 142 000 efter att som mest varit uppe i 147000. Det kan säkert skäras ner ytterligare men det avvaktar jag med tills förlagen har sagt sitt. Att någon utomstående gör sin bedömning kan vara bra innan man tar till yxa, kniv och machete :-).

  2. Manne Fagerlind skriver:

    Egentligen är det inte hysteriskt långt, möjligen lite längre än genomsnittet. Bara längre än jag är van, men å andra sidan har jag aldrig haft fyra huvudpersoner i en bok förut.

    Liksom du avvaktar jag synpunkter från redaktören innan jag gör något drastiskt med texten. Nu ska jag bara ta bort de värsta dumheterna.

  3. Janina skriver:

    Jag ser fram emot att få veta mer om vad du tyckte om Agaat!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s