Zombifiera mera — eller?

Pride and Prejudice and Zombies.

Det är nu länge sedan jag hörde talas om boken, men jag har inte slutat fnissa än. En zombie-mashup av Pride and Prejudice — vilken idé! Seth Grahame-Smith har alltså inte skrivit en ny text utan tagit originaltexten och ändrat i den så att den även innehåller zombier. Min nyfikenhet väcktes omedelbart: Hur skulle Pride and Prejudice förändras om man förde in horder av odöda i handlingen? Till sist kunde jag inte motstå frestelsen längre utan sög ner boken till min Kindle.

Men det räcker inte att ha en rolig grundidé. Efter att ha läst en dryg fjärdedel av boken kan jag konstatera att den inte håller. Därmed inte sagt att den är usel. Om dygnet hade 26 timmar skulle jag förmodligen läsa klart den, men eftersom det inte har det så prioriterar jag bort den; jag har för många andra böcker att läsa och skriva. Det är en ganska tafflig historia. Samma komiska poänger återkommer gång på gång (som att diskutera vilka former av dödligt våld som passar sig att utöva för en fin dam), och vissa ändringar är inte alls lyckade. Gärna lite zombier och skräckeffekter, men en mordisk Lizzie Bennet med hederskodex som en talibansk krigarhövding, som vill ta livet av Mr Darcy när hon blir förödmjukad av honom? Nej tack.

Egentligen är det rätt synd att det bara bidde en ganska fånig komedi (i alla fall så långt som jag läste), för man hade kunnat göra något bättre av idén. Varför inte skriva en mashup som är komisk men ändå på allvar behandlar hur ett samhälle skulle förändras av en zombiekatastrof? Det hade kunnat bli riktigt intressant. Precis det gjorde ju John Ajvide Lindqvist i ”Hanteringen av odöda”, som visserligen inte kan mäta sig med hans två mästerverk ”Låt den rätte komma in” och ”Människohamn”, men ändå var rätt så lyckad. Hur reagerar människor på att de döda vaknar, hur skildras det i media, vad gör politikerna? Ett roligt tankeexperiment och en spännande berättelse.

Zombier verkar vara lite hett just nu. Snart går filmen Warm Bodies, en romantisk komedi med zombietema, upp på biograferna, men efter den här fadda läsupplevelsen känner jag mig inte alls sugen. Historien verkar dock mycket smartare än i ”Pride and Prejudice and Zombies”, och jag känner minst en person med gott omdöme som älskar boken bakom den, så jag kanske ändå kommer att se den.

 

I dag hade jag tänkt skriva ett inlägg om SD …

… men i stället ger jag än en gång ordet till Anna Lovind, som skriver så bra på Happy Artys blogg att jag väntar till en annan dag.

Anna skriver om att vi aldrig får ge upp om kärleken, och tar upp ett annat ämne som jag själv har funderat mycket på: att våld och hat alltid slår tillbaka mot den som utövar det. Och än en gång utlämnar hon sig själv på ett helt hänsynslöst sätt, och efter det går det inte att avfärda henne. Om man har drabbats av det som Anna berättar om och ändå kan stå upp för kärleken, då kan vi alla göra det.

Läs hennes inlägg här!

Skrivit kontrakt på roman nummer två

Igår blev det helt klart: Damm förlag kommer att ge ut även den roman som jag skriver på nu! Utgivningschefen Cina och min redaktör Anna har fått läsa ungefär 2/3 av manuset och bad mig även att skriva ett synopsis för det som var kvar. Sedan kände de sig tillräckligt säkra på att detta var en bok de ville satsa på. Efter lite dividerande om utgivningsplanen hade vi en text som vi var nöjda med och satte varsin kråka längst ner i kontraktet.

Jag är väldigt glad över att det nu är spikat, och genast kändes det lättare att koncentrera sig på själva skrivandet. Det kan behövas, för jag ska försöka leverera första utkast i slutet av januari, eftersom förlaget planerar att ge ut boken i augusti 2013. Den nya romanen är i nuläget aningen kortare än ”Berg har inga rötter”, men jag tror att jag kommer att skriva ungefär 30 000 ord till, och dessutom behöver jag göra mera research för att det ska bli bra. Nu är det dags att kavla upp ärmarna.