Min bok har kommit!

Jag satt på jobbet när jag fick MMS:et från vännen och förlagskollegan Simona Ahrnstedt. Det första jag såg var texten: ”Den kom just nu! Iiiih! Grattis!!!”. Jag skyndade mig att öppna fotot i meddelandet, och där var den – min bok! Förlaget hade fått två förhandsex för att kunna kolla att allt såg bra ut. Mina ex ska komma inom kort men tidigast nästa vecka.

Först tänkte jag vara mogen och sansad och bida min tid tills jag fick dem. När jag nu väntat i trettio år på att få hålla i min bok så kunde jag väl vänta någon vecka till? Men sedan svängde jag. När jag nu väntat i trettio år så tänkte jag inte vänta en dag i onödan!

Jag frågade min redaktör om jag kunde få låna hennes ex och smet förbi förlaget på lunchen. Det var en otrolig känsla att få se boken och hålla i den, och jag ska blogga mer om det på Debutantbloggen på måndag. Här och nu tänker jag bara visa lite bilder på den, för den är inte bara min utan även otroligt fin.

Formgivaren Maria Sundberg och jag var överens om att boken skulle ha matt yta. Med blank yta hade färgerna blivit väl grälla, men nu ser omslaget stilfullt ut fastän det är så färggrannt.

På pärmen tar den gröna färgen från framsidan över, slår liksom upp i en svallvåg. Snyggt och intressant. Det enda som oroar mig är att folk kan missa den om de letar efter en den blå färgen när den står inställd i en hylla.

På den främre fliken finns ett utdrag ur en dramatisk scen:

Och på den bakre fliken en idolbild och presentation av mig. Jisses vad fotografen måste ha slitit med Photoshop. Så där snygg är jag inte.

Fast det är förstås insidan som räknas! Jag hoppas och tror att den läckra presentförpackningen ska göra folk nyfikna på vad som finns inuti. Dessutom är även själva texten grafiskt vacker, prydligt satt med typsnittet Perpetua.

Annonser

Första recensionen av ”Berg har inga rötter”

Första recensionsdag för ”Berg har inga rötter” är inte förrän den 19/4, men igår fick jag ett MMS från min redaktör. Bibliotekstjänst (BTJ) hade publicerat en recension! Att de får göra det så här tidigt beror troligen på att de egentligen inte skriver vanliga recensioner, utan lektörsomdömen. Målgruppen är de bibliotek som BTJ levererar böcker till.

Jämfört med en tidningsrecension är omdömet om min bok dels lite sakligare, inte så journalistiskt, dels innehåller det en mer ingående beskrivning av handlingen. Därför är det på sätt och vis bra att den inte ligger online. Jag är mån om att inte avslöja för mycket och förstöra spänningen för den som ska läsa min bok. Därför skulle jag nog inte lägga upp hela texten, även om jag fick. Men jag vill gärna referera och citera den eftersom det var faktiskt en riktigt fin recension.

BTJ-lektören börjar med att klassificera min roman som en ”patografi” – en skildring av ett sjukdomsförlopp inifrån. Det fick mig att studsa till och gjorde mig lite orolig, för jag tycker att annat i berättelsen är viktigare sjukdomen. Men som tur var hade han också intresserat sig för de andra teman som finns i boken. Han beskriver handlingen målande och på ett sätt som borde väcka intresse, till exempel med formuleringen ”efter diagnosen börjar Lasses minnespalats alltmer falla samman”. Ingenstans i omdömet finns det något negativt, vilket i sig är ett gott betyg – tydligen brukar BTJ kunna leverera ganska rejäla sågningar annars. Det enda riktiga värdeomdömet kommer i avslutningen och är klart positivt:

”Boken är skickligt turnerad med sin ingående beskrivning av en tankevärlds desintegration, och hur en människa i mångt och mycket är synonym med sina minnen och sitt rationella tänkande.”

Jag har börjat bli nervös över hur ”Berg har inga rötter” ska tas emot, och det känns bra att den redan har fått en så pass positiv recension.

P.S:  Sedan detta inlägg skrevs har boken fått många fler, och finare, recensioner, som jag har samlat på den här sidan.

Oj, jag har visst glömt att skryta om min trailer här!

Numera lägger jag så mycket tonvikt på Debutantbloggen att jag glömmer även självklara ämnen till min blogg. Som till exempel att få skryta över den fina trailern som jag och formgivaren Maria Sundberg har gjort till ”Berg har inga rötter”. Jag stod för text och musik, och Maria för bilderna. Här berättar jag lite mer om hur vi spelade in musiken. Både Maria och jag är förtjusta över resultatet och ganska malliga. Åtminstone jag.

Så om ni inte redan har sett trailern, ta en titt på den och berätta vad ni tycker. Och om ni gillar den får ni förstås hemskt gärna dela den via Facebook eller Twitter eller på annat sätt.

PS: Jag har tidigare även bloggat om trailern på Debutantbloggen.

Välförtjänta hyllningar till Peter Englund

Nyligen (nåja, åtminstone ganska nyligen) utkom Peter Englunds ”Stridens skönhet och sorg” på engelska, med titeln ”The Beauty and the Sorrow”. Nu har jag surfat rätt på tre recensioner av den engelska utgåvan, alla väldigt positiva.

New York Times recensent kallar den ”intense and bighearted” och är närmast lyrisk  Brittiska The Guardian är något mer sansade men uttrycker sin stora uppskattning och framhåller att boken är ”a literary as well as historical achievement”. The Telegraphs recensent ger den maxbetyg och säger sig vara hypnotiserad av den.

För mig är hyllningarna inte alls oväntade. Jag tror att det är den bästa faktabok jag har läst; om inte annat är det den mest litterära. Känslan liknar den man får av en stark roman: man blir så engagerad i de 19 människor som Englund har valt att följa genom Första världskriget och lever med dem i glädje och sorg.

Paradoxalt nog tror jag dessutom att den kan ha vunnit på att översättas till engelska (av en bra översättare, verkar det som). Englunds enda svaghet som skribent är nämligen att han släpper in lite väl många anglicismer i sin annars så välpolerade prosa. Dessutom hittade jag följande jätteintressanta inlägg på hans blogg och blev väldigt nyfiken på den engelska versionen. Englund skriver nämligen att de funderade på att ta med helt nytt material i olika nationella utgåvor, vilket redan är gjort i den finska!

Alltnog, ”Stridens skönhet och sorg” är en bok som måste läsas – det spelar mindre roll om man läser den på svenska eller engelska. Men om du läser (eller redan har läst) både den svenska och den engelska utgåvan, berätta gärna för mig om det fanns några skillnader!

Provläs ”Berg har inga rötter”!

Det är över en månad tills ”Berg har inga rötter” kommer ut, och till min häpnad har jag upptäckt att det inte bara är jag och mina vänner och bekanta som är otåliga. Flera personer som jag inte alls känner verkar redan väldigt sugna på att få läsa den. För mig är det lika oväntat som glädjande! Till alla er nyfikna finns det nu ett smakprov ute på webben.

En av många saker som jag inte hade koll på innan jag blev antagen var att det finns en webbplats som heter Provläs.se, dit förlag kan skicka utdrag ur böcker. Redan nu kan ni där läsa de första tre kapitlen av ”Berg har inga rötter”. Jag hoppas nu bara att de inte ska avskräcka er från att läsa resten.

”Hello Kitty måste dö” – en löneförmån

Många arbetsgivare smörjer sina anställda med olika förmåner. Träningskort på SATS, tjänstebil, ”konferenser” som är mer eller mindre förtäckta nöjesresor. Författare kan tyvärr inte räkna med så mycket sådant. De (oftast) blygsamma ekonomiska ersättningarna kompletteras med en avsaknad av löneförmåner, så den som är ute efter sådant bör välja en annan bana.

Men två bra förmåner har jag upptäckt och sett till att utnyttja:

1) Man får ofta tillfälle att mingla och dricka vin med en massa trevliga och roliga människor.

2) Man får böcker gratis – ibland till och med böcker som inte har kommit ut än!

Just nu läser jag till exempel ”Hello Kitty måste dö”, trots att den inte kommer ut förrän senare i mars. Den handlar om en hårt hållen kinesisk-amerikansk kvinna som beslutar sig för att göra uppror mot sin familjs värderingar.

Jag har inte hunnit så långt än, men hittills är den otroligt urflippad, hårresande grov och väldigt, väldigt underhållande. Jag ser fram emot att få veta hur den slutar. Att jag inte skriver en fullfjädrad recension beror på att första recensionsdag som vanligt inte är förrän efter att den har kommit ut. Men jag tror att det är en bok som kommer att låta tala om sig.